Välkommen till Trädäck.se!

Trädäck, altan och uteplats!

Byggbeskrivning för trädäck

Hur ska man då börja? Är det ett stort bygge du har i åtanke kan det vara bra att först höra så att grannarna inte har några invändningar. Det kan också krävas bygglov. Är du osäker så kontrollera vad som gäller i din kommun!

Byggbeskrivningar beskriver ofta ett visst utförande på trädäck. T ex att trädäcket ska byggas på plintar. Att bärlinorna ska förankras direkt i plintarna, att plintskor ska användas för spikreglarna, eller att en viss dimension på reglarna ska användas. Då förutsättningarna, t ex underlag, sluttning, höjd till altandörr etc. alltid skiljer, går det inte att i en byggbeskrivning ange vad som passar bäst just för ditt trädäck. Nedan följer därför olika förslag till lösningar. En viss kombination av de olika förslagen är troligtvis det bästa alternativet för just ditt trädäck!


1. Underlag

Trädäck på plintar eller direkt på marken? Det som avgör är främst hur ojämnt underlaget är, om det lutar och hur stor höjdskillnaden är mellan dörr och mark.

Trädäck direkt på mark

Den enklaste varianten förutsatt att underlaget är någorlunda plant och jämnt och att höjdskillnaden mellan dörr och mark inte är för stor.

Underlaget måste också vara stadigt och väldränerat. Lera/jord måste grävas ur och ersättas med grus som packas väl. Använd även markduk/fiberduk. Ett dåligt underlag gör att det kan bli sättningar i trädäcket.

Tänk på att trä med markkontakt bör ha högkvalitativ impregnering. Några betongplattor under reglarna ger stöd och gör att reglarna slipper direkt markkontakt. Remsor av tjärpapp kan användas för att förhindra att virket suger upp fukt, även om man använder plattor. Marken (eller plattorna) måste vara plan och jämn. Använd vattenpass och fäst snöre i ytterpunkterna för att mäta och kontrollera. Underarbetet är som vanligt viktigt och en förutsättning för ett lyckat slutresultat.

Trädäck på plintar

Lite mer jobb, men förändringen blir desto större. Med plintar skapas grunden för att förvandla en ojämn, sluttande yta i fel nivå till ett plant trädäck i lämplig höjd! Plintar kan stödja mot fast mark, eller gärna grävas ur till frostfritt djup. Du kan gjuta plintar själv med hjälp av rör, eller använda färdiga betongplintar.



Exempel på plintar
Exempel på plintar
Exempel: Färdiga betongplintar. Finns i flera storlekar och utföranden.

Avstånd mellan plintar och antal plintar

Avståndet mellan plintarna och därmed hur många plintar du ska använda avgörs av flera faktorer. Är inte höjden en begränsning och underlaget är stadigt kan färre plintar användas i kombination med grövre bärlinor. Att om möjligt använda färre plintar och grövre bärlinor ger oftast en lägre kostnad och mindre arbete. Det gäller därför att vid varje trädäcksprojekt hitta en bra avvägning mellan eventuell begränsning i höjd och markens bärighet mot ökad kostnad och ökat arbete.

Inpassning av plintar

Plintarna ska passas in så att de står:

  • I rät linje, använd ett snöre
  • I rätt höjd, använd ett vatten- eller laserpass för att kontrollera att snöret är i våg
  • Lodrätt, använd vatten- eller laserpass för att kontrollera att plintarna står i lod
  • En rad av plintar
    En plintrad klar!

    Beroende på trädäckets höjd kan bärlinorna (de undre reglarna) fästas direkt i plintarna, eller, om trädäcket ska vara högre används stolpar för att reglera höjden mellan plint och bärlinor. Fäst stolparna, t ex 95x95 mm i plintarnas stolpskor. Det finns stolpskor i flera modeller, både fasta och justerbara. Här ska franskskruv användas, franskskruv har kantig skalle och dras fast med hylsa. Blev inte plintarna riktigt lodräta, så har du chansen att kompensera nu. Kontrollera stolparna med vatten- eller laserpass när du skruvar fast dem!

    Stolparna ska antigen vara i tillräcklig höjd för att bära upp reglarna, eller fortsätta upp genom trallen för att utgöra stolpar i ett eventuellt räcke. Här krävs alltså lite planering.


    2. Reglar

    När underlaget är klart, dvs. marken är förberedd, eller plintarna klara och eventuella stolpar är på plats, är det dags att för nästa steg, reglarna.

    Bärlina

    Den undre delen av regelverket består av de så kallade bärlinorna (kallas även primärbalk eller stödregel). Bärlinorna bär upp reglarna, som i sin tur bär upp trallvirket. Bärlinornas huvudsakliga syfte är att överföra lasten från reglarna till underlaget (plintar eller betongplattor). Det gör att det inte behöver vara ett 1:1-förhållande mellan t ex plintrader och reglar.

    Trädäck på mark

    Den vanligaste lösningen är att ett lager av reglar används som trallvirket skruvas i och som stödjer direkt på underlaget (betongplattor). Det är då en definitionsfråga att säga om bärlinor används eller inte. Trädäck på mark brukar man inte fästa i huset, utan låta "flyta" fritt.

    Trädäck på plintar

    Många väljer att fästa den inre bärlinan i husets stomme. Det behöver man inte göra, men det ersätter en plintrad och spar därmed pengar och jobb. Den yttre bärlinan ska fästas i plintarnas stolpskor, eller i stolparna, om du valt att använda sådana. Beroende på trädäckets djup kan flera bärlinor behövas. Kontrollera med vattenpass att bärlinorna är i våg och skruva fast dem i stolskorna eller stolparna



    Inre bärlina mot vägg
    Exempel: här är den inre bärlinan fäst i husgrunden.

    Det skiljer mycket mellan olika rekommendationer för bärlinornas dimensioner. Påverkande faktorer är t ex begränsning i trädäckets höjd, avståndet mellan bärlinorna, trädäckets storlek och om trädäcket ska bära upp andra konstruktioner som t ex tak. Exempel på dimensioner på bärlinor för trädäck är 45x145mm 45x170mm eller 45x195 mm.

    Reglar

    Den övre delen av regelverket kallas här reglar (andra namn är spikregel, golvregel, bjälkar eller sekundärbalk). Reglarna stödjer mot bärlinorna och bär upp trallvirket. Det skiljer mellan byggbeskrivningar hur reglarna ska fästas i och stödja mot bärlinorna. Återigen är det förutsättningarna i just ditt fall som avgör. Är höjden inte en begränsning kan reglarna ställas på bärlinorna och fästas t ex genom att spika snett, eller med vinkeljärn. Är höjden begränsad kan reglarna istället fästas i sidan på bärlinorna. Till det kan balkskor användas. Balkskorna fäster du med ankarspik eller ankarskruv.



    Reglar på bärlinor
    Exempel: här tillåter höjden att reglarna stödjer mot bärlinorna. Balkskor behöver därför inte användas.

    Dimensionering av reglar

    Tabellen nedan kan användas vid dimensionering av reglar för trädäck eller altan som utsätts för normala påfrestningar. Observera att måtten gäller för reglar, inte bärlinor.



    Dimensionering av reglar

    Regelns dimension
    Hållfasthetsklass C14
    Proffsregel
    CC 40cm
    Max spännvidd
    CC 60cm
    Max spännvidd
    45x120 2,1m 1,9m
    45x145 2,6m 2,3m
    45x170 3,0m 2,7m
    45x195 3,5m 3,0m
    45x220 4,0m 3,4m



    3. Trallvirke

    Trädäcket ska inte bara hålla, utan kännas stadigt att gå på. Trallvirket ska därför inte vara för klent. Normalt rekommenderas trallvirke med dimensionerna 28x95 eller 28x120 mm om avståndet mellan reglarna är cc60. Tunnare trallvirke kräver tätare mellan reglarna.

    Oftast används tryckimpregnerat trallvirke för trädäck, men även t ex Lärkträ förekommer.

    Skarvar ska ligga mitt över en regel. Se till att inte alla skarvar hamnar på samma regel, utan fördela skarvarna mellan olika reglar. Det krävs alltså lite planering när trädäckets trallvirke ska på plats.

    Trallvirket böjer sig med tiden och blir skålformat. För att vatten ska rinna av trädäcket måste trallvirket vändas åt rätt håll för att fungera som paraply och inte hängränna. Den vanligaste rekommendationen är att trallvirkets kärnsida ska vändas uppåt, argumentet är att de krökta årsringarna med tiden vill räta ut sig. Lägger du trallvirket och tittar på ändträt ska årsringarna peka uppåt, som en glad gubbe. När tryckimpregnerat virke är nytt är det blött, vilket gör att det kan se fel ut från början, men det blir rätt med tiden, när virket torkat. Det skiljer dock i rekommendationerna och det finns både byggvaruhus och hantverkare som hävdar att kärnsidan ska vara nedåt. Ibland verkar slumpen, eller vilken sida som är slätast eller snyggast få avgöra, då trädäck ibland har trallvirket vänt åt olika håll.

    Ett litet avstånd brukar lämnas mellan brädorna. Det gör att trallvirket har möjlighet att svälla och vatten rinner lättare undan vid regn eller rengöring. Rekommendationerna varierar från 2-3 mm upp till 5 mm mellanrum mellan trallvirket. En så kallad tolk (mellanlägg) eller flera används när man lägger trallvirket för att det ska bli jämna avstånd.

    Skruva fast trallvirket med trallskruv, två i varje regel. En tumregel är att skruvarna ska tränga in lika mycket i regeln som trallvirkets tjocklek. Skruvskallarna är vassa och ska inte sticka upp, utan dras så att de kommer precis under nivån på trallvirkets yta. Kontrollmät vid flera tillfällen mot ena kanten när du skruvar trallvirket, t ex husvägg, att inte trallvirket hamnar snett! Finjusteringar måste göras efter hand. Man bör också se till att det inte bara blir en liten remsa kvar för sista brädan.


    4. Räcke

    För altaner, som har en höjdskillnad mot mark, är det givet att det ska finnas räcken. För marknära trädäck däremot, handlar det mest om känsla och design.

    Ett räcke kan också ge insynsskydd och vara ett naturligt fäste för insyns- eller vidskydd, eller t ex balkonglådor. Om du använder plintar och stolpar är det lämpligt att låta stolparna fortsätta genom balkkonstruktion och trallvirke för att utgöra stolpar i räcket. Ett enkelt räcke kan man göra själv, men det finns även färdiga räcken i olika utföranden att köpa.


    Exempel på räcke
    Exempel på räcke

    Exempel på räcken. Stolparna som fäster i plintarna utgör här även stolpar i räckena.

    5. Belysning av trädäck

    Belysning av trädäck har två huvudsyften.

    Det ena syftet är att det av praktiska skäl ibland behövs mer ljus, t ex under kräftskivan en sensommarkväll. En vanlig utomhusarmatur passar då bra, ofta monterad på husets fasad.

    Det andra syftet är att skapa trevnad och stämning. Det finns flera olika lösningar för trädäck och altan, t ex stolpar med infälld belysning. Men det som ökat mest de senaste åren är spotlights infällda i trallvirket. De monteras så att det lyser uppåt och man använder specialtillverkade lampor med LED-teknik, dvs. dioder. De är energisnåla och ger ett vitt, modernt ljus med bra färgåtergivning.

    Spotlight i trädäck
    Flera spotlights i trädäck
    Exempel på belysning

    Trädäck.se ansvarar ej för eventuell felbyggnation.


    Copyright © www.trädäck.se | Om cookies | Kontakt